Så mår Sveriges vagnpark efter pandemi och räntehöjningar

De senaste åren har varit en berg-och-dahlbana för bilbranschen. En pandemi och krig som ledde till störningar i handelskedjorna och komponentbrist. Och sedan började räntorna att stiga. Men nu börjar det plana ut, eller? För hur står det egentligen till med Sveriges samlade vagnpark? 

Till att börja med kan vi konstatera att den blir äldre, med allt vad det innebär. Vilket är ganska mycket, berättar Karl Wahlin, analytiker på Kvdbils systersajt Bilpriser.se.   

Låt oss börja från början, eller snarare från tiden efter pandemin. Då bristen på de eftertraktade komponenterna satte käppar i hjulen på hela nybilsindustrin, med långa leveranstider som följd. Idag är det problemet både löst och utbytt mot andra; bland annat den ekonomiska huvudvärk som drabbat världens biltillverkare på grund av stigande räntor. Och på det kommer införandet av skyddstullar.  

Ekonomisk konflikt

– Nu handlar det mer om den ekonomiska konflikten som potentiellt kan skapa problem och störa leveranskedjorna, säger Karl Wahlin. 

Konflikten han refererar till är den om höjd importskatt på kinesiska elbilar, där USA och Europa står på den ena sidan och Kina på den andra. 

– Många bildelar kommer från Kina, inklusive batterier och teknik. Strafftullar på bilar kan det leda till motåtgärder, vilket redan har skett. Så länge vi är beroende av kinesiska delar och komponenter finns det en risk att vi stöter på problem eftersom så stor andel av den europeiska produktionen faktiskt hamnar i Kina.

Svag krona hotar importen

När det gäller batterier kan man fråga sig om inte fordonsflottan borde bli yngre i takt med att fossila bränslen ersätts av förnybara alternativ. Men det är inte så enkelt, menar Wahlin. Snittåldern på fordonsflottan styrs av flera faktorer som nyförsäljning, import, export och skrotning. Just nu, med den svaga svenska kronan, är importen minimal, medan exporten ökar eftersom det är fördelaktigt för köpare med euro på fickan att handla bilar i Sverige. Dessutom sjunker antalet skrotade bilar, även om vi såg en tillfällig ökning tidigare i år, vilket delvis kan förklaras av den ovanligt långa och isiga vintern. 

– Det som händer är att andelen elektrifierade bilar, alltså laddhybrider och rena elbilkar, ökar, säger han och utvecklar: 

– Idag är cirka fem procent av bilarna på svenska vägar elbilar. Med nuvarande tillväxttakt kommer elbilar att utgöra 50 procent av fordonsparken först omkring år 2040. För att nå målet snabbare behövs en kraftig ökning i försäljningen, trots att elbilar och laddhybrider redan är vanligt förekommande på vägarna. 

Elektrifieringsresan går snabbare än statistiken visar

Det där är något som skänker ytterligare perspektiv, menar Karl Wahlin. För visst känns det som om den elektriska delen av vår totala vagnpark borde vara högre? 

– När jag sitter i en bilkö och ser mig omkring är det ofta många laddhybrider och elbilar intill, ibland kanske till och med fler än traditionella bensin- och dieselbilar. Då brukar jag tänka på att alla bilar inte används lika mycket.  

Hur menar Karl Wahlin nu. Jo, att körsträckorna inte är jämnt fördelade mellan olika drivmedel. Elbilar är betydligt vanligare som tjänstebilar, som i genomsnitt körs mycket mer än privatbilar.  

– Därför tror jag att elektrifierade bilar står för en betydligt större andel av de körda kilometrarna än vad antalet fordon ger intryck av. Även om det saknas exakt statistik på detta ännu, innebär det sannolikt att vi har kommit längre på elektrifieringsresan än vad andelen elbilar antyder, förklarar han.  

Vilken inverkan på begagnatmarknaden har det minskade antalet skrotade fordon och det faktum att fler väljer att reparera och behålla sina bilar? 

– Det är en utveckling som påverkas av vagnparkens ålder och variationer i försäljningsvolymer. Vi använder statistik över antalet passager genom vägtullsnätverken i Stockholm och Göteborg, där vi kan se att antalet passager är ganska stabilt från år till år. Det innebär att inflödet av begagnade bilar till marknaden har minskat, samtidigt som transportbehovet förblir konstant.  

Detta, menar Wahlin, resulterar i en klassisk nationalekonomisk utbuds- och efterfrågeekvation: när utbudet minskar och efterfrågan är konstant, stiger priset. Det är precis vad vi ser på begagnatmarknaden där priserna är historiskt höga. 

Allt sammantaget har detta lett till ett ökat snittpris på begagnade bilar, även om prisutvecklingen varierar beroende på vilken typ av bil det gäller. För vissa bilar är mer attraktiva än andra. Nyare, begagnade dieselbilar och större fordon exporteras ofta till Östeuropa. Samtidigt importerar danskar, norrmän och finländare gärna våra nyare begagnade elbilar och laddhybrider.  

– Det är tydligt att snittåldern på personbilar har ökat ganska dramatiskt. I många år låg snittåldern på den svenska vagnparken relativt konstant. Sedan dess vi har sett den här utvecklingen, och frågan är om kurvan kommer att plana ut nu. Det borde bli så när det ekonomiska klimatet förbättras och räntorna sjunker, men det kommer att ta tid, avslutar Karl Wahlin.