Euro 7 – vad innebär EU:s nya utsläppsklass?

Utsläppsklass Euro 6 är påväg att ersättas av nya Euro 7 som skärper kraven inte bara på föroreningar från fossildrivna motorer, utan också från däck och bromsar. Men kritik har redan riktats mot förslaget från flera håll – vi reder ut denna och vad utsläppsstandard innebär.  

Reglerna i utsläppsklass Euro 7 (Euro VII för tunga fordon) är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2025. Men innan förslaget kan gå igenom ska EU-parlamentet diskutera saken och fatta beslut. 

Med utsläppsklass Euro 7 ska även helt eldrivna bilar inkluderas i reglerna. Bland annat ska partikelutsläpp från bromsar och däck begränsas. Detta med anledning av att en elbil generellt sett är tyngre och därmed sliter mer på bromsar och däck.  

Vad innebär utsläppsklass Euro 7?

Euro 7 omfattar personbilar, lätta lastbilar, lastbilar och bussar och innebär i korthet att: 

• Utsläpp från bromsar ska begränsas

• Regler införs för mikroplastföroreningar från däck

• Utsläppsregler måste följas under längre tid (10 år eller 20 000 mil)

• Utsläppstester ska bli effektivare

• Reglernas efterlevnad ska kontrolleras digitalt

• Bättre marknadsövervakningstester

För fordon med förbränningsmotorer innebär det dessutom att:  

• Det kommer finnas bränsle- och teknikneutrala utsläppsgränser att förhålla sig till.  

• Ytterligare föroreningar ska regleras. 

• Vägtester ska täcka fler körförhållanden. 

För elbilar och laddhybrider innebär utsläppsklassen: 

• Krav på batteriets hållbarhet. 

Källa: Teknikens Värld

Europeiska unionens råd har lämnat sin ståndpunkt

Innan ett förslag diskuteras och röstas om i EU-parlamentet, bereds frågan i Europeiska unionens råd. Rådet lämnade sin ståndpunkt den 25 september 2023 och lämnade då följande inputs:  

• Att befintliga provningsförhållanden och utsläppsgränser enligt Euro 6 ska bibehållas i Euro 7 för personbilar och lätta lastbilar. Detta med tanke på de investeringar som just nu görs av  industrin för att ställa om till produktion av utsläppsfria bilar.  

• att utsläppsgränserna ska vara lägre för bussar och tunga nyttofordon och att villkoren ska justeras något jämfört med Euro 6 för dessa fordon. 

• Att gränsvärden också ska finnas för bromspartikelutsläpp i Euro 7 och likaså däckens nötningsgrad. Man önskar se samma standard sim FN:s ekonomiska kommission antagit. 

Kritiken mot förslaget

De nya reglerna, om de införs, kommer att göra fordon avsevärt dyrare att äga, det är alla överens om. Men det råder delade meningar om hur mycket dyrare det faktiskt kommer att bli. 

I EU-kommissionens beräkningar har man kommit fram till att en personbil, enligt ursprungsförslaget, kommer att bli ca 2 000 – 5 000 kronor dyrare, medan lastbilar och bussar fördyras med ungefär 30 000 kronor. Som motvikt till kostnadsökningarna menar EU-kommissionen att ”för varje euro som läggs på Euro 7-tekniken sparar man in 5 euro på miljö och hälsa”. 

Den europeiska branschorganisationen European Automobile Manufacturer’s Association (ACEA) har tidigare kraftigt kritiserat dessa beräkningar med hänvisning till en beställd  studie från Frontier Economics som visar upp en betydligt högre kostnad. De menar att införandet av Euro 7 kommer innebära kostnadsökningar på upp till 140 000 kronor för dieseldrivna bussar och lastbilar. Personbilar och skåpbilar med förbränningsmotorer kommer att bli ca 30 000 kronor dyrare utifrån ursprungsförslaget om Euro 7. 

Enligt studien avser EU-kommissionens kostnadsberäkningar enbart direkta tillverkningskostnader för bland annat utrustning och investeringar. Förutom dessa direkta kostnader hävdar ACEA att förslaget med Euro 7 även kommer att innebära indirekta kostnader, som till exempel högre bränsleförbrukning. Man beräknar att ökningen kommer att vara så mycket som 3,5%. Det låter kanske inte så mycket men för ett fordons livstid innebär det mycket pengar – för personbilar ungefär 7 500 kr och uppemot 230 000 kr för långdistanslastbilar. 

Sigrid de Vries är generaldirektör i ACEA, och hon säger: 

”Den europeiska bilindustrin är fast besluten att ytterligare minska utsläppen till förmån för klimatet, miljön och hälsan, men Euro 7-förslaget är helt enkelt inte rätt sätt att göra det på eftersom det skulle ha en extremt låg miljöpåverkan till en extremt hög kostnad.” 

Den svenska branschorganisationen Mobility Sweden har också haft invändningar. Man pekar främst på reglerna kring bilarnas däck, och menar att det inte ens går att mäta vilken typ av och hur mycket partiklar som faktiskt kommer från däcken. Det positiva med förslaget är att man får ett sätt att sätta krav på elbilar.  

Efter att ha studerat förslaget har Calle Beckvid, teknisk samordnare på Mobility Sweden, skickat ett remissvar till den svenska regeringen. I den står det: 

Mobility Sweden anser att nuvarande emissionslagstiftning enligt Euro 6/VI har varit, och fortfarande är, ett viktigt verktyg i syfte att reducera emissionerna från vägtrafik. Med hänsyn till den teknikutveckling som har skett sedan Euro 6/VI introducerades anser vi att det emellertid kan finnas anledning att uppdatera emissionslagstiftningen, i vissa delar. Förslaget, i dess nuvarande utformning, riskerar i hög grad att skapa målkonflikter i arbetet med att möta kraven på utsläppsfria lätta fordon från 2035, liksom att reducera CO2- utsläppen från tunga fordon. 

Euro 7 är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2025. Omröstning kommer ske i EU-parlamentet i början av november 2023.